Kvinnohjärtan blir bättre behandlade idag än för tio år sedan. Det konstaterar Karin Schenck-Gustafsson, professor och landstingets jämställdhetsstrateg.
–Medvetenheten inom vården är helt klart större idag, men fortfarande finns mycket att göra. Allmänheten saknar till exempel fortfarande kunskap om att kvinnors vanligaste dödsorsak är hjärt- och kärlsjukdom och inte cancer som alla tror, säger hon.
Karin Schenck-Gustafsson är initiativtagare till den svenska kampanjen för kvinnors hjärthälsa, ”Go red for women” som började i USA 2004 och numera drivs av World Heart Federation i 30 länder. På internationella kvinnodagen körs den i 12 svenska städer, bland annat i Stockholm.
–Syftet är att lyfta viktig kunskap om kvinnors hjärthälsa som fortfarande inte är allmänt känd. De flesta tror till exempel att den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor är bröstcancer. Men det är tio gånger vanligare att dö i hjärt- och kärlsjukdom, berättar Karin Schenck-Gustafsson.
–Här har vården ett stort ansvar att informera. Särskilt som sex av tio dödsfall går att förebygga.
Många genusprojekt
Karin Schenck-Gustafsson är inblandad i en rad genusprojekt. Bland annat driver hon ett projekt om läkemedelsanvändning ur ett genusperspektiv som ingår i Sveriges kommuner och landstings, SKL:s, satsning på hållbar jämställdhet.
– I en första kartläggning har vi i körningen av läkemedelsregistret redan sett många könsskillnader i läkemedelsanvändningen. Vi gör nu fortsatta körningar och analyser, säger hon.
Ett av landstingets mest framgångsrika jämställdhetsarbeten under senare år tycker hon är den utbildning landstingets chefer går. Den gör att frågan lever i organisationen. Satsningen har också nyligen fått pris av SKL, Vinnova och Genussekretariatet.
Chefen ska veta
Det är Ulrika Gellerstedt som är ansvarig för jämställdhetsutbildningen. Hon arbetar med jämställdhet på landstingets personalstartegiska funktion.
– Det är viktigt för hela verksamheten att våra chefer har kunskap om att jämställdhetsperspektivet kan ha betydelse för hur kvinnor och män behandlas i vården, säger hon.
Hon ser att de som går utbildningen får fler verktyg att arbeta med när det gäller genusperspektiv. Nyckeltal är bra för att kunna mäta förändringar både bland personalen och patienterna.
– Man kan till exempel fråga sig varför statistiken säger att så många fler kvinnor än män är deprimerade. Kan det bero på att män inte visar upp samma symptom som kvinnor vid depression?
Det är inte ovanligt att jämställdhetsutbildningen blir något av en aha-upplevelse.
– Många upptäcker att genusperspektivet är viktigare än vad de trodde, säger Ulrika Gellerstedt.
Analyser vägleder
Sara Dahlin arbetar med jämställdhetsfrågor från medborgarnas horisont. I landstingets handlingsprogram för en jämlik vård har hon tagit fram rutiner för att göra det lättare för tjänstemännen att göra könskonsekvensanalyser. Analyserna ska vägleda landstingets politiker när de fattar beslut.
–Analyserna gör det helt enkelt lättare att se vad olika stora beslut, som upphandling av vård, leder till, säger hon.
Text: Lisa Thorsén
Foto: Anette Andersson