Landstinget ansvarar för att länets hälso- och sjukvård, smittskydd och kollektivtrafik fungerar vid en eventuell kris.
Det finns en krishanteringsplan som gäller för alla landstingets egna verksamheter och för de verksamheter som bedrivs på uppdrag av landstingets förvaltningar och bolag. Målet för krishanteringsplanen är att minska risken för att allvarliga händelser ska uppstå och om de uppstår ska konsekvenserna bli så små som möjligt.
Katastrofmedicinsk beredskap säkrar sjukvården
Akutsjukvården i Stockholms län har i dag stora resurser för att ta hand om akut skadade. Vid en eventuell katastrof finns det planer för hur resurserna snabbt kan utökas. Om resurserna ändå inte skulle räcka till finns det dessutom möjlighet att ta hjälp av angränsande landsting.
Det psykologiska omhändertagandet är en viktig del av det katastrofmedicinska arbetet. Arbetet innefattar både medmänskligt stöd och information och bedömning av individuella och gruppmässiga behov. Inom landstinget finns PKL-grupper (psykologisk/psykiatrisk katastrofledningsgrupper) som ska svara för det psykologiska stödet till drabbade och personal vid en olycka eller katastrof.
Beredskap för epidemier
Landstingets smittskyddsläkare svarar för samordningen av länets epidemiberedskap. Till sin hjälp har smittskyddsläkaren kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder, läkare och andra verksamma inom området.